År 2015 lanserade Linköpings stift sin första samlade klimatstrategi, och höjde med denna ambitionerna i hållbarhetsarbetet påtagligt. Sedan dess har stiftet gått i bräschen för Svenska kyrkans arbete inom miljö och klimat, och som förvaltare av närmare 30.000 hektar produktiv skogsmark har Linköpings stift potential att skapa stor skillnad för biodiversitet och kolinlagring, och har redan miljöcertifierat skogsförvaltningen. Inom ramen för en ny ”Färdplan för klimatet”, som antogs 2021, ska bland annat en ny övergripande skogsstrategi tas fram, en fördjupad nyckelbiotopsinventering ska slutföras på all mark och samverkan ska utökas med andra aktörer för att hitta verktyg och metoder som ytterligare kan gynna biodiversitet och klimat kopplat till skogen.
– Det är mot bakgrund av detta man ska se vårt deltagande i EcoComp, säger Per Rosenberg, klimatansvarig i Linköpings stift och ordförande i Svenska Kyrkans taktiska grupp klimat, samt tidigare tillförordnad hållbarhetschef i Svenska kyrkan. Vi har velat vara på tå i de här frågorna eftersom vi fortfarande inte når de mål vi satt upp vad gäller skogen och klimatet, och marknadsbaserade verktyg kan vara en del i att komma hela vägen, fortsätter han.
Svenska kyrkan är indelad i tretton geografiska stift. Precis som många andra delar av kyrkans verksamhet är det huvudsakligen stiften själva som utvecklar och operationaliserar hållbarhetsarbetet, till viss del vägledda av dokument såsom ”Ett biskopsbrev om klimatet” som kom 2014 och reviderades 2019. I skogsfrågorna är stiften än mer självständiga, eftersom markerna förvaltas i stiftens regi. Emellertid finns vissa lydelser i kyrkoordningen, Svenska kyrkans regelverk, som sätter en slags grundnivå för skötsel och miljöomsorg när den föreskriver att ”naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen [skall] beaktas i skälig omfattning” och att stiftens mark (de s.k prästlönetillgångarna) ”…ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Tillgångarna ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.”
Kritiken mot kyrkan – och vägen framåt
Efter att ha arbetat med hållbarhets- och klimatfrågor under många år i Svenska kyrkan är Per Rosenberg väl medveten om den kritik som funnits mot det skogsbruk som bedrivs i stiften. Kyrkans förvaltningsmetoder har i stora drag varit desamma som hos andra stora markägare i landet, men när skogsbruket generellt anses brista i hänsyn och hota biodiversiteten finns förväntningar hos allmänheten på att kyrkan skall visa vägen och värna liv och mångfald i skogen.
För att möta dessa utmaningar och hitta strategier som bättre integrerar målen för avkastning från skogen och den biologiska mångfalden har kyrkan nationellt nu tillsatt en utredning. Denna utredning ska titta på kyrkoordningens skrivningar kring förvaltning av prästlönetillgångarna, och hur man kan utforma dessa så att förvaltningen blir så ”ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar som möjligt”.
– Det här är en jätteambitiös utredning, och jag tror att den kan få stor betydelse även för andra aktörer och för offentligt ägda skogar, menar Per Rosenberg.
Beslutet om den nationella utredningen togs 2021, och samma år antog också Linköpings stift sin nya färdplan för klimatet. Även Svenska kyrkan har på nationell nivå en sådan färdplan, som klubbades några år tidigare, och som utarbetades av bland andra Per Rosenberg. Färdplanen för Linköpings stift är emellertid en konkretisering av denna nationella plan, och vad gäller förvaltning av skog och mark finns här många nya grepp som, om de visar sig framgångsrika, kan få betydelse även i andra stift. Detta gäller bland annat avsikten att ta fram en ”övergripande skogsstrategi baserad på vetenskap som tar hänsyn till nationella miljömål, de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, Parisavtalet och långsiktig klimatanpassning” och att ”utöka samverkan med expertmyndigheter, lärosäten och entreprenörer för projekt som ökar skogens samt skogs- och jordbruksmarkens resiliens och kollagrande förmåga, exempelvis genom återställande av våtmarker”.
Markägarperspektiv i Ecocomp
Per Rosenberg menar att en handelsplattform för biodiversitet och naturvårdsanpassad kolinlagring kan bli ett viktigt komplement i stiftets arbete med att nå sina mål för klimatet och skogen. I Ecocomp har Linköpings stift bidragit med ett markägarperspektiv, och Per och hans kollegor har deltagit i utredningar och diskussioner kring affärs- och kontraktsmodeller, buffertar, ersättningsupplägg, additionalitet och mycket annat. Under det sista halvåret har man från stiftets sida även plockat fram exempelområden där man har kunnat börja räkna på utifrån de parametrar som utarbetats inom Ecocomp. Enligt Per Rosenberg har Ecocomp lyckats få upp många av de viktiga frågorna på bordet, och har visat hur viktigt det är att att alla olika intressenter får ge sin infallsvinkel gällande handel med ekosystemtjänster.
– Vad vi har tryckt mycket på är att handelslösningen måste generera verklig additionalitet. Linköpings stift och många andra markägare vill inte nödvändigtvis ha pengar för varje insats som görs över lagstiftningsgränsen. Om man redan ligger en bit över ”lägstanivån” i sitt skogsbruk kan det i sånt fall bli kontraproduktivt och stämplas som greenwash. Det måste bli något som höjer nivån och verkligen driver utveckling och innovation, poängterar Per Rosenberg.