Aktörsporträtt: Pär Lönnerhed – Field

Efter att ha upptäckt geografiska informationssystem (GIS) genom en yrkesutbildning är Pär Lönnerhed sedan 2010 dataprocessutvecklare och expert på geografiska data på företaget Field. Deltagandet i EcoComp har inneburit utformning av tekniska plattformen och dess samspel med affärsmodellen. Arbetet har innehållit ställningstaganden både vad gäller hårda och mjuka frågor, vilket betytt nya erfarenheter.

Företaget, som tidigare hette Foran, har funnits sedan 2002 men den verksamhet vi ser nu är den som utformades runt 2010, det ”moderna IT-Foran” som Pär Lönnerhed uttrycker det. 2018 köptes bolaget av TerraTec-koncernen och 2022 bytte företaget namn till Field.

Field utför fjärranalys och använder laserdata och flygbilder för att utforma GIS-underlag som fokuserar på skog och mark, främst åt skogsbolag och skogsägarföreningar. Pär Lönnerhed arbetar från Fields kontor i Linköping tillsammans med 13 kollegor. Företaget har också tre ytterligare lokalkontor runtom i Sverige.

”Våra lösningar rör insamling, analys och presentation av skog- och naturdata. Vi är experter på skogliga data och är vana vid stora dataset, vilket var det som förde oss in på EcoComp”, säger Pär Lönnerhed.

Mycket av arbetet på Field baseras som nämnt på GIS-kompetens där Pärs bana började med en yrkesutbildning som GIT-koordinator (geografisk informationsteknologi).

”Jag började utbildningen – och märkte att jag var bra på det! Det var jätteroligt!”

Pär har nu arbetat på Field sedan 2010. Numera är han CXO på företaget vilket bland annat innebär att han ansvarar för företagets kundrelationer. Tillsammans med kollegan Martin Samuelsson har han deltagit i EcoComp främst kopplat till den tekniska plattformen men också hur den samspelar med affärs- och prismodellen för tjänsten.

”Vår kompetens är värdefull för plattformen eftersom vi i våra system till exempel kan värdera skogliga ytor (och jämföra dem mot varandra), kvantifiera mängder och till exempel se hur gammal skog är. Utifrån det kan vi då säga något om det monetära värdet och kolinlagringskapacitet. För att se till den biologiska mångfalden kan vi till exempel titta på variation i skogens växtlighet och använda stödjande underlag som till exempel artdatabanken. Vilket också har gjorts i stor utsträckning inom ramen för EcoComp,” säger Pär.

”Intressant har varit frågor som rört hur plattformen ska fungera över tid. Hur ska exempelvis ett avtal på 50 år utformas? Här spelar ägarformen i många fall roll, för vissa av referensaktörerna som är med i projektet är sådana längre avtal det vanliga. Andra arbetar i större utsträckning enligt avtal som är begränsade till den egna generationen och då inte påverkar nästa generations förutsättningar att förvalta till exempel en skog”, fortsätter han.

”Då mjukvara och tekniska standarder konstant utvecklas behöver man hela tiden fortsätta med utveckling och underhåll av den tekniska plattformen, den kommer att behöva skrivas om 4-5 gånger innan det första avtalet löper. Detta medför att man inte vill förlita sig på en tredjepartsleverantör av mjukvara i allt för stor utsträckning då de kanske väljer att utveckla sin mjukvara i en riktning som inte gynnar EcoComp alternativt avslutar utvecklingen av programvaran,” säger Pär.

”Ibland har diskussionerna för vad som är möjligt blivit i det närmaste filosofiska. Vi är vana vid mer hårda värden från vår övriga verksamhet så det har varit intressant och lärorikt att vara med i det här skedet”, fortsätter han.

Nu hoppas Pär att EcoComp snart ska få till den första affären.

”Vi ser ju att den här tjänsten på riktigt kan göra skillnad då det kommer till utsläpp och påverkan på biologisk mångfald, nu gäller det att våga testa”, säger han.