Aktörsporträtt: Ecoloop – Maria Johansson & Tobias Robinson

Ecoloop driver utveckling inom samhällsbyggande med fokus på resurshantering. Företaget har en lång erfarenhet av utvecklingsfrågor kring jord- och bergmaterial i byggande. På senare år har Ecoloop också arbetat kring jordmaterialens betydelse för kolbalans och klimatutsläpp. Detta har lett till att företaget ser stora möjligheter att förbättra byggprojekts klimatbalanser. Maria Johansson och Tobias Robinson berättar om arbetet med beräkningsmodeller i EcoComp.

Ecoloops del inom beräkningsmodeller innebär sätt att räkna ut kolinnehåll i mark och växtlighet av olika slag. En viktig del är att beräkna kolinnehållet vid nya förutsättningar som till exempel bostadsbyggande eller ökning av naturvärden inom ett skyddat område. Calluna ansvarar för motsvarande beräkningar av naturvärden. Syftet med beräkningsmodellerna är att möjliggöra rättvisa affärer inom ramen för handelsplattformen EcoComp.

Förutom arbetet med beräkningsmodeller deltar Ecoloop i projektets kommunikationsarbete tillsammans med Calluna, Framtidens Natur- & Kulturarv och Handelshögskolan i Göteborg samt inom utvecklingen av affärsmodeller.

Samverkan nyckeln för utveckling

Ecoloop startade 2004 och är nu närmare 20 anställda som driver utveckling inom samhällsbyggande med fokus på hantering av material, vatten och energi.

”Ecoloop fungerar som en lots, vi guidar och mobiliserar aktörer i utvecklingsresor mot nya resurseffektiva lösningar” säger Maria Johansson, systemanalytiker på Ecoloop.

”Ibland går vi in i dessa utvecklingsresor som sakområdesexpert och ibland som processledare. Samverkan och breda nätverk inom akademi, näringsliv och det offentliga är nyckeln”, säger Tobias Robinson, geolog på Ecoloop.

Schaktmassor visade vägen

Ecoloop har sedan starten 2004 på olika sätt arbetat inom utvecklingsfrågor gällande jord- och bergmaterial och det var det som förde företaget in i projektet EcoComp.

”Vi är intresserade av kvaliteter för jord- och bergmassor som schaktas i bostads- och infrastrukturbyggande. En sådan kvalitet är kolet och att detta inte avgår till luften vid grävarbeten”, berättar Maria Johansson.

”Kol i mark utreds främst i liten skala på mikronivå eller mycket storskaligt på nationell nivå. Ecoloops bidrag i projektet EcoComp och generellt är att koppla arbetet till mellanskalan, till de som ska hantera markanvändning och massor. Här ingår både att beräkna hur olika markåtgärder påverkar kol och klimatutsläpp samt att koppla det till vilka alternativ som finns att hantera markåtgärdernas påverkan”, säger Tobias Robinson.

Först utvärdering av markanvändning – sedan kompensation

Innan starten av EcoComp gjorde Ecoloop till exempel en utredning för Sollentuna kommun (som även de deltar i projektet). Uppdraget var att beräkna kol för ett större exploateringsområde och mängden schaktmassor för själva byggandet. De använde beräkningsverktyget Optimass för att beräkna mängden schaktmassor. Sedan relaterade man mängderna till kolinnehåll.

”Sollentuna har ett genomgående arbete att se över kolbalanser i sin markanvändning och påverkan från byggandet i kommunen. I och med att vi har beräkningsmetoder för schaktmassor kunde vi ta fram kunskap om markens kolinnehåll och potential. Generellt innebär stora exploateringsprojekt stor påverkan på kollager och kolinlagring. Går man som byggherre direkt till att kompensera sin påverkan blir det snabbt ohanterligt” säger Maria Johansson.

”Givet att all kol riskerar att frigöras vid schaktarbetet skulle kommunen behöva kompensera i ett millenium för att kompensera för det förlorade kollagret. Det blir tydligt att det är viktigt att först se över hur man som exploatör i första hand kan bevara marken och jordmassornas kollager, för att sedan ta till kompensation” fortsätter hon.

Samhällsbyggnadssektorn viktig

Förutom Ecoloop består beräkningspaketet i EcoComp av Calluna, ZeroMission, Handelshögskolan i Göteborg och Södertörns Högskola. Paketet har, baserat på en intervjustudie med forskare och myndigheter, gjort en sammanställning över existerande beräkningsmodeller för kolinlagring och var det finns glapp.

”Många modeller handlar om skogs- och jordbruk, dock är det mer ovanligt med motsvarande verktyg inom urbana miljöer och samhällsbyggande som kan användas av både köpare och säljare av kompensation. En av nycklarna är att koppla in aktörer inom samhällsbyggande. Detta så att projektet kan ta fram relevanta verktyg som dessa aktörer kan använda i sitt arbete att se över kolbalanser och utvärdera alternativ. Här har vi en jätteviktig uppgift”, säger Tobias Robinson.

Nästa steg i arbetet för paketet är att beräkna naturvärden och kolvärden för en utvald naturmiljö i ett business case. Arbetet och resultaten ska förankras med båda sidorna av EcoComp-affären.

”I och med att det är en så pass komplex fråga kommer samverkan vara jätteviktig. Det är av yttersta vikt att vi är lyhörda i samtal med hela affärsekologin runt plattformen EcoComp. Vi måste göra detta tillsammans”, säger Maria Johansson.

Markanvändningens betydelse lyfts alltmer

Maria och Tobias vittnar om en snabb utveckling. De ser att EcoComps roll i den blir allt tydligare.

”Viktiga och stora delar av vårt ekosystem finns i marken. Om vi till exempel kan bevara eller återställa en skog kan det innebära både klimatmässiga vinster och bidra till bevarande av arter. Här kan EcoComp tillföra mycket både vad gäller kunskap och konkreta åtgärder,” säger Maria Johansson.

”Jag tror att samhällets sätt att se på mark och markanvändning kommer att ändras under kommande åren, med EU:s markstrategi i spetsen. Förändringen sker redan nu, utvecklingen vad gäller beräkningar och modeller går allt snabbare. Allt fler markägare ser dessutom över alternativ till sin traditionella markanvändning”, avslutar Tobias Robinson.