Hållbarhetsfrågor har fått en betydande roll i fastighetsbolaget Catenas verksamhet. Med ambitiösa hållbarhetsmål strävar man mot att år 2030 ha nettonoll växthusgasutsläpp och ett fastighetsbestånd som är nettopositivt vad gäller biodiversitet. En utmaning vad gäller biodiversiteten är dock att hitta metoder för att kvantifiera påverkan och effekter av insatser. Något som EcoComp möjligen kan ge ledtrådar till.
Catena samarbetspart i EcoComp
Det börsnoterade företaget Catena AB är med i projektet EcoComp i egenskap av testpilot som kompensatör. Catena bygger och förvaltar logistikanläggningar runt om i Sverige och Danmark. De äger i nuläget över 130 fastigheter.
Anna Wallander är den person som har huvudansvaret över miljö- och certifieringsarbetet på Catena. Hon konstaterar att hon under sina tre år i bolaget personligen inte har hunnit besöka samtliga anläggningar. Hon ser dock samtidigt att utrymmet för att påtagligt minska miljöpåverkan finns överallt i logistiksystemet, i hela fastighetsbeståndet.
– Vid många av våra befintliga fastigheter är det först och främst de stora asfalterade ytorna som vi kan göra något åt, ersätta en del med grönska, sätta upp bihotell och liknande. Vi satsar också mycket på energisystem baserade på förnyelsebar energi. Vad gäller nyproduktionen är byggprocessen i fokus och även om vi i första hand jobbar för att minska utsläppen behöver vi också hitta vägar att kompensera. Detta eftersom en nyetablering i sig inte kan ge en positiv klimatpåverkan, poängterar Anna Wallander.
Hållbarhet i fokus
Inom Catena har hållbarhetsaspekterna i verksamheten snabbt fått en betydande roll. Den så kallade försiktighetsprincipen – att i möjligaste mån agera för att förebygga och motverka miljöpåverkan – lyfts fram som vägledande i detta arbete. Mycket resurser läggs i företaget ned på det omfattande arbetet med att samla in och redovisa data kring miljöpåverkan och uppfyllandet av Catenas hållbarhetsmål.
Under 2021 utarbetade Anna tillsammans med kollegor nya ambitiösa hållbarhetsmål för företaget. Dessa tar tydligare fasta på den potential till betydelsefulla hållbarhetsinsatser som finns inom Catenas verksamhet. Det handlar dels om markanvändningen och om energi- och materialval i byggprocessen. Dels rör det hur fastigheten förbrukar (eller producerar) energi. Minst lika viktigt är även placeringen av fastigheten rent geografiskt, för att minimera transportsträckorna för alla hyresgäster som nyttjar den.
– Det är många viktiga parametrar som vi måste få ihop, menar Anna Wallander. Men vi måste göra detta arbete grundligt om vi ska kunna nå våra hållbarhetsmål och kunna vara ett konkurrenskraftigt företag.
Nettonoll i växthusgaser
2030 är ett viktigt årtal för Catenas hållbarhetsambitioner. Bland annat ska hela det uthyrningsbara fastighetsbeståndet vid denna tidpunkt vara miljöcertifierat. Växthusgasutsläppen från företaget ska detta år också ha nått nettonoll. Här räknar Catena i enlighet med Scope3 in hela sin värdekedja med de utsläpp som sker hos andra aktörer (på grund av verksamheten i det egna bolaget).
– Vi har fokuserat mycket på energiförbrukningen och fortsätter att bygga ut de solcellsanläggningar vi har, förklarar Anna Wallander.
För Scope3 är byggandet av nya fastigheter i fokus. För varje projekt sätter de upp en koldioxidbudget som inte får överstigas.
– Den försöker vi successivt att pressa nedåt, till exempel genom alternativa material som trästommar och klimatförbättrad betong. Men energianvändningen och transporterna kopplade till byggnationen är minst lika viktiga för oss att arbeta med, framhåller Anna Wallander.
Biodiversiteten nästa steg
Trots det kontinuerliga arbetet för pressa ner koldioxidutsläppen inom Scope 1, 2 och 3 ser man inom Catena att man kommer att behöva använda sig av kompensationslösningar för att nå sitt uttalade ”nettonoll” av växthusgasutsläpp till 2030.
Detsamma gäller ett av de helt nya hållbarhetsmålen som Anna Wallander har varit med och utarbetat. Nämligen målet att fastighetsbeståndet också ska vara nettopositivt vad gäller biodiversitet till 2030.
– Detta mål kom fram genom omvärldsbevakningen. Bland annat IPCC lyfter fram biologisk mångfald som högst väsentligt. Och på våra interna workshops om klimatrisker kom markanvändningen upp som en av de största riskerna, berättar Anna Wallander.
En utmaning för Catena, och många andra företag, vad gäller biodiversiteten är att hitta metoder för att kvantifiera påverkan och effekter av insatser. Vad innebär en nyetablering av en fastighet för en viss närliggande biotop eller för områdets ekosystemtjänster? Hur och när mäter man utfallet av en hårdgjord yta som ombildas till ängsmark. Eller för utplacering av fågelholkar, insektshotell och död ved?
– Styrelsen står bakom detta mål, även om vi inte har alla svar på hur vi ska räkna på det ännu, säger Anna Wallander.
De gör alltid ekologiska utredningar inför projekt och har tagit fram en ny köp- och säljrutin. Den senare säkerställer att de beaktar naturvärden och ekologi vid förvärv av mark.
–Vi ser också till att dokumentera så mycket som möjligt vid platsen och under byggprocessen, så att vi ska ha underlag för att ta fram tydligare siffror som visar på vår påverkan. Kanske med hjälp av det som kommer fram i EcoComp, menar Anna Wallander.
Catena testar roll som kompensatör
Under året kommer Catena sannolikt att få prova på sin presumtiva roll som kompensatör av ekologi och klimat i den testfas av handelsplattformen EcoComp som nu är på gång. I väntan på detta arbetar man på Catena även vidare med att stötta och sponsra andra aktörers projekt som har den biologiska mångfalden i fokus.
Anna Wallander, som själv har ett stort intresse av naturen och gärna njuter av långa hundpromenader i skogsområden, ser vikten av att företagen brett tar initiativet i hållbarhetsfrågorna och inte avvaktar.
– Vi måste jobba på alla fronter, vi kan inte vänta, betonar hon.
Tre snabba frågor till Anna Wallander!
Vandringskängor eller Joggingskor
Tall eller Bok
Hackspett eller Orre