Det började med en önskan om att vända den negativa utvecklingen för biologisk mångfald. Maria Thorell på Calluna var den som kläckte idén om hur EcoComp ska möjliggöra att de som har pengar och vill investera och de som äger mark med naturvärden de vill bevara ska kunna skapa förändring tillsammans.
Naturnära arbete
Utanför Maria Thorells fönster syns många olika fåglar leta efter fröer i rabatter och äta nypon på rosenbuskarna. Att bo nära naturen är viktigt för Maria. Hon har kort väg till både natursköna Kinnekulle och Vänerns öppna horisont från boendet utanför Lidköping. Familjen har sett bland annat grodor, gröngöling och mård på sin egen tomt, berättar hon nöjt.
Biologen Maria Thorell arbetar som senior miljökonsult på Calluna sedan 2011. Hon har därför förmånen att kunna ägna även sina arbetsdagar åt naturfrågor på olika sätt.
Hon är disputerad inom ekologisk zoologi och studerade i sin forskning strategier för områdesskydd i södra Sverige. Därefter arbetade hon i flera år på länsstyrelsen i Västra Götalands län, innan hon sökte sig till Calluna.
Bolag med spetskompetens inom biologisk mångfald
Calluna är ett konsultbolag inom naturmiljö med spetskompetens inom biologisk mångfald, det vill säga olika naturtyper och artgrupper, både på land och i vatten. Företaget grundades i Linköping 1992. Idag har de strax över hundra medarbetare runt om i landet. Merparten av de anställda är biologer och Calluna är därmed Sveriges största privata arbetsgivare för biologer. Bland personalen finns även exempelvis experter inom GIS, projektledare, miljövetare, ekotekniker och en miljöjurist.
Miljökonsulter från Calluna är dagligen ute i naturen och undersöker den på olika vis. Det kan vara allt från att följa rovfåglars flygrörelser till att kartlägga värdefulla strukturer som död ved i ett skogsområde eller räkna larver av en hotad fjärilsart.
Företaget är en oberoende aktör som bistår både privata och offentliga uppdragsgivare med en beskrivning av naturen utifrån fakta och vetenskapliga metoder. Resultaten kan sedan utgöra beslutsunderlag åt kunden vid exempelvis ny bebyggelse, förändrad markanvändning, reservatsbildning eller restaurering av naturmiljöer.
– Calluna är helt enkelt en stor leverantör av biodiversitetsdata, sammanfattar Maria Thorell. Vi producerar både primära data, som resultat från fältinventeringar och provtagningar, och processade data såsom modelleringar och analyser. Vi jobbar även med metodutveckling och standardutveckling som gör att fler kan jobba med biologisk mångfald på olika sätt.
Vilja att vända utvecklingen
Maria är den person som kläckte idén till det som idag är projektet EcoComp. Hon såg den situation som är i Sverige idag, med den snabba negativa utvecklingen för biologisk mångfald. Allt fler hotade arter. Allt färre skogar med höga naturvärden. Brist på pollinerande insekter.
– Jag lekte med tanken att jag hade 50 miljoner kronor, eller 50 000 hektar mark. Vad skulle jag då ha gjort för att bidra till att vända trenden, berättar Maria.
I samband med detta såg hon den biografiska filmen Miss Potter. Den handlar om barnboksförfattarinnan Beatrix Potter. Hon gjorde en stor insats för lantbrukare och naturvård i Lake District i Storbritannien för ungefär hundra år sedan. Med hjälp av pengarna från sina barnböcker köpte hon mark av lantbrukare som tvingades sälja sina gårdar på grund av sämre lönsamhet. Potter testamenterade sen sina ägor till The National Trust i England. Detta för att den natursköna landsbygden i området skulle bevaras till framtiden. Filmen inspirerade Maria.
– Jag själv hade varken pengarna eller marken, som Beatrix Potter, så vad gör jag då? Jag får försöka hjälpa till på något annat sätt – så att de som faktiskt har pengarna och de som äger marken kan mötas och agera i stället, säger Maria.
Formade starten för EcoComp
Vid samma tid (2016–2017) gick Maria en kurs i ekopsykologi, om människans relation med naturen, där deltagarna skulle göra ett eget arbete. Hon arbetade då fram det som skulle bli starten till EcoComp.
– Jag insåg att det behövdes något annorlunda, nytt och storskaligt för att kunna vända utvecklingen, säger Maria.
På Calluna hade hon kontakt med kunder som på olika sätt tar natur i anspråk. Hon märkte att det fanns ett intresse och en konkret efterfrågan på kompensationsområden. Men något ordnat utbud fanns inte.
– Allt var ad hoc och förknippat med mycket osäkerheter! Åtgärderna kostade mycket, men exploatören visste ändå inte om myndigheterna skulle acceptera kompensationen. Det var inte ens säkert att åtgärderna faktiskt blev bra för den biologiska mångfalden i slutänden. Om de blev av så syntes de heller inte i några öppna geodata. Av detta bygger man ingen storskalighet, konstaterar Maria.
Detta gällde alltså kompensation inom biologisk mångfald. Frivillig klimatkompensation i Sverige fanns inte alls, då den i grunden handlar om att den rika delen av världen ska bidra till åtgärder i Syd, i fattigare länder. Inte ens skogsnäringen utvecklade något inom det här området. Idag, några år senare, utvecklas området snabbt. Det finns även andra initiativ, framför allt mer avgränsade, som tar sig an en del av utmaningen att bygga ett storskaligt fungerande system.
Beviljades medel för utveckling
Marias skisser handlade därför om att skapa ett system som ska fungera som en helhet från ax till limpa. Calluna bidrog med att tro på idén. Företaget stöttade ekonomiskt och ställde resurser till förfogande.
Detta ledde till att man lämnade in den första projektansökan till Vinnova. De beviljade ansökan och EcoComp Steg 1 genomfördes 2019–2020. Bland annat kartlade man efterfrågan och marknadens förutsättningar. Denna del av projektet drevs av Calluna tillsammans med Framtidens Natur & Kulturarv.
I mars 2021 gick sedan Calluna tillsammans med en stark konstellation av aktörer vidare och sökte medel från Vinnova igen. Denna gång för att fortsätta att utveckla EcoComp. I juni 2021 beviljade Vinnova projektmedel för 2021–2023. Nuvarande Steg 2 av projektet drog sen i gång i augusti samma år.
Siktet inställt på positiv förändring
Målbilden för EcoComp är att plattformen ska möjliggöra handel med biologisk mångfald och kol. Detta på ett sätt så att biologisk mångfald gynnas oavsett handel. Dessutom att det sker i sådan stor skala att det leder till betydande positiva förändringar i den svenska rödlistan för hotade arter och samtidigt ökade kollager i svenska ekosystem. Behovet kan vara att kompensera, men det kan också vara restaureringsprojekt av skog, våtmarker och odlingslandskap.
– Det vi vill skapa är förutsättningar för ett nytt sätt att förhålla sig till marken och hur man brukar den. Det ska gå att försörja sig genom värdena på sin mark utan att tvingas avverka skog eller på annat sätt förstöra för biologisk mångfald, säger Maria hoppfullt.
Hon berättar att om man uppnår detta kommer EcoComp att bidra till att Sverige uppnår FN:s hållbarhetsmål om klimat och biodiversitet. Även till uppfyllandet av nationella miljömål som Levande skogar och Myllrande våtmarker.
– Det är ju långa tidsperspektiv att överblicka. Men målet är att det ska finnas stora områden runt om i Sverige där många markägare försörjer sig genom kompensationsåtgärder för ökad biologisk mångfald och kolinlagring i stället för enbart genom traditionellt skogsbruk. Tänk om dessa områden inom 50–100 år har utvecklat så höga naturvärden att de lockar till sig både sällsynta arter och naturturism, fortsätter Maria.
Calluna har flera roller i projektet
Inom projektet EcoComp har Calluna flera roller. Flera personer deltar i arbetet med att ta fram grunderna för handelsplattformen. Exempelvis hur biologisk mångfald av olika slag kan beräknas och poängsättas. Detta för att EcoComp ska kunna sälja krediter för biologisk mångfald. Calluna bistår också vid motsvarande beräkningar för kol, så att de görs på den typ av natur som också har hög biologisk mångfald.
Även den sammanhållande projektledningen i projektet ligger hos Calluna. Idag leder ett team bestående av Marie Kristoffersson och Kristin Beecken projektet. Maria och hennes kollegor bidrar också med stöd inom miljöjuridiska aspekter av projektet.
– Vi bidrar till utvecklingen av affärsmodellen. Den måste byggs upp på ett sätt som faktiskt möter projektets mål. Att affären ska gynna biologisk mångfald oavsett handel med kol eller biologisk mångfald, berättar Maria Thorell.
Med sin långa erfarenhet av naturvärdesinventeringar (NVI:er) bidrar Calluna även med hur EcoComp och den svenska SIS-standarden för NVI kan knytas ihop. Denna standard utgör ett ramverk för fältinventering med kartering och bedömning av olika värden i naturen, både arter och livsmiljöer, på ett jämförbart vis mellan olika typer av naturmiljöer.
– Naturvärdesinventering enligt standarden är idag en vedertagen och välrenommerad metod som därmed är lämplig att bygga handelsplattformens grunder på, konstaterar Maria Thorell.
Calluna arbetar även i projektet med en sammanställning av åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Sådan information finns idag utspridd hos många olika aktörer och i många olika dokument. Det har saknats en katalog som samlar allt på ett och samma ställe.
Erfarenhet av svenska naturmiljöer
Under sitt liv har Maria rest mycket i Sverige. Från Kvikkjokk i norr till Falsterbo i söder. Från Koster i väster till Gotland i öster. Hon har även varit inblandad i projekt i många olika delar av landet.
– Jag har helt enkelt fått en bred erfarenhet av hur naturmiljöer i Sverige ser ut och har förändrats över tid. Det känns fantastiskt att jag nu, genom EcoComp, kanske får bidra till att mer biologisk mångfald i landet kan bevaras och utvecklas, eller till och med nyskapas, avslutar Maria.
Tre snabba frågor till Maria Thorell!
Skog eller Öppet landskap
Braskamin eller Stormkök
Vandringskängor eller Joggingskor